Igår inledde vi vårt jubileumsår med en stor fest. 1986 startade Waldorfskolan i Västerås, då på Ekbergaskolan. 1992 flyttade vi hit till vår nuvarande skolbyggnad.
Igår samlades alla förväntansfulla barn, föräldrar, gamla elever och personal utanför Stora salen. Ett härligt sorl fyllde rummet, många samtal och glada återseenden.
Många av lärarna och barnen tyckte nog det var lite pirrigt. Här ser man vår fina eurytmifröken Helena, som tillsammans med elever i många klasser bjöd på så härliga uppträdanden:
Föreställningen inleddes med ett pianostycke av Debussy, framfört av Malte:
Sedan var det dags för klass ett att framföra ”Lille Pers vandring”. Oerhört många verser reciterades av de små eleverna, med höga och klara röster och många gester:
Klass två kom härnäst. De hade övat in en pjäs om Frans av Assisi. Hur kan de bara lära sig så mycket repliker utantill? Hur kan de agera så fint? Det ligger mycket arbete bakom ett sådant framträdande:
Björn i föräldrarådet höll ett härligt tal till ”jubilaren”. Vi hurrade alla tillsammans för vår skola:
Klass 3/4 hade övat in en ringlek tillsammans med gympalärare Emma:
Femte klass framförde eurytmi:
Liksom klass sju:
Klasserna 7 och 8/9 framförde också eurytmi tillsammans:
Ni undrar säkert vad sexorna gjorde? De hade tillsammans med köran övat in en låt, med instrument och sång. Även solosång av Christali i klass 6, vilken modig tjej!
Så här andäktiga var publiken. De små barnen från Barnträdgården satt så fint och lyssnade:
Föreställningen avslutades med ett uruppförande av Maltes stycke om Gilgamesj. Han har tonsatt en del ur Gilgamesj-eposet. Hela kören sjöng, och elever ur klass 8/9 bidrog med akrobatik under den rytmiska slutdelen. Där tog jag tyvärr inga bilder eftersom jag sjöng med i kören!
……………….
När allt var över samlades vi på skolgården i väntan på maten. Solen hade kommit fram, det var underbart vackert väder och alla minglade och pratade. Somliga sysslade med någon slags märklig dragkamp om en av våra lärare, jag förstod aldrig riktigt vad det handlade om, men de såg nöjda ut i alla fall:
Plötsligt hamnade en av våra mer anonyma medarbetare på bild. Johan på kontoret:
Medan andra inte alls ville vara med på bild:
Andra gamla elever spelade basket som om de aldrig varit ifrån skolan. Det såg ut precis som förr i tiden, plötsligt var skolgården komplett igen:
Runt omkring på skolgården hängde folk och pratade:
Vi fick många finbesök. Direkt från SAS kom vår före detta elev, numera flygvärdinna:
Äntligen kom maten! Det blev en lång kö. Stämningen var god trots väntan:
Efter en fantastiskt god ärtsoppa och surdegsbröd blev det lekar, som jag tyvärr inte heller hann med att fotografera.
Sist på programmet – innan fikat med nybakade bullar – visade några elever i klass 8/9 upp akrobatik på hög nivå i gungan. Alla samlades där och beundrade:
Dagen blev faktiskt ännu bättre än vi vågat hoppas, det kom ännu fler än vi trott och stämningen och humöret var på topp.
Hur ska vi kunna toppa det här på fredag, undrade någon? Ja jag vet inte, men det blir i alla fall en traditionell avslutning här på fredag klockan 10.00 i Stora salen.
Tack för igår, alla som var här och som på olika sätt bidrog till dagen igår!
Varmt välkomna till avslutningen imorgon!
/Maria
